Återköp av aktier i fokus

Ett aktiebolag kan dela ut pengar till sina aktieägare på tre sätt: traditionell vinstutdelning, inlösen och återköp av aktier. Återköp innebär att ett bolag köper sina egna aktier på börsen. Bolaget kan sedan välja att makulera dem eller använda dem till incitamentsprogram för bolagets anställda. Vid makulering minskar den totala mängden aktier vilket leder till att aktieägarnas andel i bolaget ökar i förhållande till det totala antalet aktier i bolaget. En del bolag återköper sina egna aktier för att polera nyckeltal i balansräkningen och driva upp aktiekursen. Genom att minska antalet aktier så ökar man automatiskt vinst per aktie då företagets vinst divideras med ett lägre antal utestående aktier. Om exempelvis ett företag gör en vinst på 100 MSEK och har 100 000 utestående aktier så är vinst per aktie 1 000 kr. Om företaget återköper 10 000 aktier och därmed minskar antalet utestående aktier till 90 000 aktier så ökar vinst per aktie till 1 111 kr utan att det skett någon faktisk intäktsökning.

Återköpsprogram slår nya rekord

Aktieåterköp världen över ligger på rekordhöga nivåer och har bidragit till att hålla aktievärderingarna höga. Den amerikanska skattereformen där bolagsskatten sänktes från 35 procent till 21 procent resulterade i att många bolag valde att använda pengarna till återköp av egna aktier. År 2018 blev ett rekordår för det amerikanska storbolagsindexet S&P 500 där återköpen motsvarade totalt 806 miljarder dollar vilket var ca 37 procent högre än det tidigare rekordet från 2007 på totalt 589 miljarder dollar. Intresset för återköp har varit stort och under de senaste åtta åren har amerikanska företag investerat 3 800 miljarder dollar genom återköp i egna aktier. Trenden pekar fortsatt uppåt och återköpen av aktier i USA spås nå rekordhöga 940 miljarder dollar i år. Återköpsprogrammen har minskat utbudet av aktier och styr till stor del efterfrågan på amerikanska aktier.

Återköpen har även varit stora i Europa och Japan och ökade dubbelt så mycket under årets första två kvartal jämfört med samma period året innan. Det är även populärt med återköp på Stockholmsbörsen. Under 2018 köpte svenska företag tillbaka aktier för över 13 miljarder kronor vilket var en ökning med 42 procent jämfört med året innan.

Risker med återköpsprogram

I takt med att amerikanska företag fortsätter finansiera aggressiva återköpsprogram så minskar deras kontanta medel i den snabbaste takten sedan 1980. Samtidigt har belåningen ökat till rekordnivåer. Amerikanska företag delar numera ut mer pengar till aktieägarna än vad de genererar i fritt kassaflöde. Statistik visar att de flesta återköpen sker när det går bra för börsbolagen och aktien är högt värderad eftersom bolagen då har högre vinster, bättre kassaflöde och överskottskapital som används till återköpen. Återköpsprogram kan dock vara mer lämpliga när aktiemarknaden kommer ur en recession än när den befinner sig på rekordhög nivå. Den amerikanska ekonomin bromsar in och recessionsvarningarna avlöser varandra. Företaget General Motors använde stor del av sina kontanter till aggressiva återköpsprogram innan finanskrisen vilket skapade gigantiska problem för företaget när recessionen var ett faktum. Det var på väg att sluta i en katastrof och amerikanska staten var tvungna att rädda bolaget från konkurs. Företagen borde överväga att öka andelen kontanta medel för att bättre kunna hantera en framtida recession.

Det finns en risk att bolag återköper aktier när aktiekursen är högt värderad och står inför en kraftig korrigering. Andra nackdelar med återköpsprogram är att man inte använder kapitalet till nya investeringar och produktutveckling vilket kan minska företagets konkurrenskraft och leda till framtida produktivitetsförlust. Återköpsprogram har varit högst bidragande till aktiemarknadens höga värderingar och om de avtar framöver skulle det kunna resultera i ökad volatilitet och kraftigt lägre aktievärderingar. Frågan är hur länge återköpsprogrammen kan fortsätta stödja nuvarande aktievärderingar.  

Vänliga hälsningar,

Jonas Höglund
VD, Kapitalinvest

Kapitalinvest