Logotyp för Kapitalinvest

Centralbankernas kamp mot deflation i fokus

1/9/2017

Inflation inträffar när den allmänna prisnivån i en ekonomi stiger och penningvärdet sjunker. Om exempelvis en centralbank trycker för stora mängder sedlar eller om fler köper varor och tjänster än vad företagen mäktar med att producera uppstår inflation. Centralbanker runt om i världen fokuserar på att hålla inflationen låg och stabil så att företag och hushåll inte behöver beakta inflation i sina ekonomiska beslut. Centralbankerna vill också undvika hög och varierande inflation eftersom det bl.a. skapar en ökad osäkerhet om lånekostnader. Högre räntor leder till ökade lånekostnader vilket kan hämma  investeringsviljan och därmed bromsa ekonomisk tillväxt. Vidare försvårar det företagens långsiktiga  kostnads- och intäktskalkyler.

Deflation är motsatsen till inflation och inträffar när den allmänna prisnivån sjunker och penningvärdet stiger. Politiker och centralbankschefer är konstant oroliga för deflation för om den allmänna prisnivån faller så finns det risk för att många avvaktar att konsumera i förhoppning om än lägre priser i framtiden. Detsamma gäller företag som kan komma att avvakta med investeringar om de ser att prisnivån sjunker. Om efterfrågan minskar så leder det till en negativ utveckling med ökad arbetslöshet, minskad konsumtion och tillväxt vilket kan vara svårt att få stopp på.

Tillgångarna hos de tio största centralbankerna i världen har mer än fördubblats sedan finanskrisen 2008 och noteras idag till över 21 biljoner dollar (12 nollor). Sveriges Riksbank har inte enbart infört negativ styrränta tillsammans med obligationsköp för att uppmuntra konsumtion och investeringar utan även för att bibehålla en svag valutakurs. Sverige, som är ett exportberoende land, har gynnats av den svaga kronkursen som bidragit till ökad export och därmed tillväxt. Trots centralbankernas enorma likviditetsinjektioner i marknaden och införandet av noll- eller negativ ränta har inflationsnivåerna inte  ökat nämnvärt utan ligger kvar under de flesta centralbankernas inflationsmål. Centralbankernas expansiva penningpolitik har dock bidragit till ökad global tillväxt som av IMF spås landa kring 3,5 procent i år och 3,6 procent nästa år. Maurice Obstfeld, chefsekonom på IMF, pekar på det bredaste synkroniserade uppsvinget som världen har upplevt under det senaste decenniet. Många underskattar betydelsen av detta och ifrågasätter centralbankernas fokus kring tillväxt. Utan inflation och tillväxt finns risken att obefintliga räntenivåer ligger kvar över lång tid vilket förr eller senare kan leda till utbredd recession. Om världsekonomin inte hade haft dagens tillväxt så hade de flesta centralbankerna haft en betydligt svårare situation med tanke på att de inte längre har tillgång till något räntevapen. Om, när och hur centralbankerna tänkt sig att minska sina innehav av bl.a. obligationer är fortsatt oklart. Balansgången är inte enkel och framtida obalanser i det finansiella systemet är uppenbara. Inflation är dock att föredra framför deflation.

Vänliga hälsningar,

Jonas Ljung
VD, Kapitalinvest

På Kapitalinvest sätter vi kunden i fokus, läs mer om Private Banking och våra övriga tjänster.