Ingen vinnare hittills i handelskriget

Nuvarande handelskrig får mig att tänka tillbaka på när jag läste International Economics som var en av de bästa kurserna som jag läste på universitet i Texas. Professorn hette Hamid Beladi och året var 2005. Han pratade väldigt varmt om USA och dess förmåga att låta frihandel och globalisering frodas och utvecklas. Huvudsakligt fokus under kursen var begreppet outsourcing och dess nödvändighet för ekonomisk utveckling. Han nämnde att outsourcing till utlandet, även kallat offshoring, är som en stafettpinne som lämnas över från ett land till ett annat som befinner sig längre ner i utvecklingsspiralen för att båda ska kunna utvecklas till det bättre. De sektorer som inte längre kan konkurrera bör inte få statligt stöd för att fortsätta sin verksamhet. Istället bör människor som förlorat sina jobb vidareutbildas för jobb i sektorer i ekonomin där landet är konkurrenskraftigt. Fokus ska hela tiden vara på att utveckla de delar av ekonomin som är konkurrenskraftig. Detta gäller alla länder, oavsett var de befinner sig i utvecklingsspiralen.

President Donald Trump hävdar att USA vinner sina handelskrig men statistiken visar att den amerikanska ekonomin hittills är nettoförlorare. Ekonomer från Federal Reserve Bank of New York och Princeton-och Columbia-universiteten hävdar att Trumps tariffer på kinesiska importer förra året från tvättmaskiner till stål noterades till 250 miljarder dollar och kostade amerikanska företag och konsumenter 3 miljarder dollar i månaden i ytterligare skatter. Tarifferna orsakade även ytterligare kostnader på 165 miljarder dollar under året för företag som blivit tvungna att omorganisera distributionskedjor pga. handelskrigen.

Amerikanska handelsunderskottet slog nytt rekord 2018 med stigande import och fallande export, huvudsakligen sojabönor och andra jordbruksprodukter som hamnat i skottlinjen i handelskriget med Kina. Kina har kraftigt reducerat inköp av sojabönor, durrakorn och vete som minskade med 10 miljarder dollar under förra året jämfört med året innan. Kina har istället köpt sojabönor från Brasilien vilket resulterat i stora förluster för amerikanska jordbrukare. Många jordbrukare tvingades sälja av sina stora lager till förlust som de byggt upp i förhoppning om bättre framtida priser. I kölvattnet av handelskriget med Kina har allt fler aktörer inom den amerikanska sojabönsindustrin gått i konkurs.

USA:s handelsunderskott slog nytt rekord under 2018 trots Trumps försök att minska det. Underskott inom varor steg 10 procent till närmare 900 miljarder dollar vilket är nytt rekord. Importen steg betydligt mer än exporten. Presidentens rådgivare kommenterar statistiken med att den amerikanska ekonomin växer snabbare än resten av världen och amerikaner med högre inkomster köper fler importerade varor. Vidare så nämner de att handelsunderskott är förväntat i inledningen av omförhandling av olika handelsavtal då de förväntar sig minskat underskott och i vissa fall handelsöverskott i framtiden.

I mars förra året twittrade Trump om handelsunderskott på 800 miljarder dollar som ett resultat av föregående presidenters dåliga handelsavtal och policys. Handelsunderskottet har dock fortsatt att stiga där exempelvis EU och Mexiko steg med 18 respektive 11 miljarder dollar förra året. Kina, EU och Mexiko utgör 54 procent av amerikanska varuimporter men stod för hela 86 procent av det ökade underskottet. Handelsunderskott kan bero på flera olika saker och är inte nödvändigtvis ett mått på en nations finansiella eller ekonomiska framgång. Snabbt växande ekonomier kan ha stora underskott. Vidare så är handelsunderskott inte en direkt överföring av rikedom från ett land till ett annat.

Ironiskt nog så har Trumps införande av skattelättnader bidragit till handelsunderskottet då efterfrågan på varor från andra länder kommit att öka hos amerikanska konsumenter och företag. Oron för att den amerikanska ekonomin var på väg mot överhettning under förra året resulterade i fyra räntehöjningar av amerikanska centralbanken vilket stärkte dollarkursen och därmed gjorde utländska varor billigare.  De högre hushållsinkomsterna har främjat importen av varor vilket är tvärtemot Trump-administrationens önskan.

Vänliga hälsningar,

Jonas Ljung
VD, Kapitalinvest

‍