Lågräntemiljön i fokus

I dagsläget är det mer eller mindre gratis för de som har möjlighet att låna pengar då investerare godtar en mycket låg eller tom negativ ränta. Detta beror på att en del investerare har en stor mängd överskottskapital att investera som delvis beror på att centralbankerna har och fortsätter att köpa finansiella tillgångar för att driva på ekonomin och inflationen. Anledningen till varför pengarna som centralbankerna frigjort åt investerare, dels genom lägre räntor, inte ökat tillväxten och inflationen nämnvärt mycket är för att investerarna valt att investera snarare än att konsumera pengarna. Priserna på finansiella tillgångar har stigit kraftigt samtidigt som framtida avkastningsförväntan sjunkit i takt med trög ekonomisk tillväxt och inflation. De höga tillgångspriserna och den låga avkastningsförväntan gäller inte enbart obligationer utan även aktier.

Företag säljer drömmar

Tidigare framgångssagor om techbolag, i kombination med att investerare har stor andel kontanta medel att investera samt mycket gynnsam lånesituation, påminner om IT-bubblans dagar där allt fler bolag inte behöver påvisa vinst eller ens tydlig plan kring hur bolaget ska gå med vinst och ändå lyckas få investeringar i deras bolag. Investerares överflöd av pengar skapar möjlighet för företag att få större investeringar enbart genom att sälja drömmar. Situationen är så absurd att riskkapitalbolag tvingar startups att ta emot mer kapital än vad de begär med hot om att pengarna annars investeras i konkurrerande startups. Trenden att en del riskkapitalbolag överöser bolag med kapital beror på att de själva badar i pengar och behöver investera dem för att kunna uppfylla avkastningskraven gentemot sina investerare och för att tjäna pengar på transaktionerna.

Centralbanker trycker nya sedlar

Situationen är annorlunda i delar av västvärldens statsfinanser som går med stora underskott och trenden pekar på allt större skuldberg. Det kommer leda till att stater måste sälja mer statsobligationer för att finansiera sina underskott. Det bör i sin tur leda till högre räntor vilket skulle vara förödande för de finansiella marknaderna som är belånade i en närmare nollräntemiljö och inte skulle klara av större räntehöjningar. Lösningen på denna problematik kommer troligtvis genom centralbanker som köper dessa statsobligationer med nytryckta sedlar. Den negativa spiralen fortsätter och kommer troligtvis att öka ytterligare i de större reservvalutaländerna så som USA, EMU och Japan (dollar, euro och yen).  

Inkomstskillnaderna ökar

Pensionsutbetalningar i västvärlden ökar och många pensionsfonder har redan problem att uppfylla sina åtaganden. Lågräntemiljön har påverkat avkastningen i delar av portföljerna negativt som leder till att de i framtiden sannolikt inte kommer ha tillräckligt med pengar för att uppfylla sina åtaganden. Saknaden av kapital bör i ett längre perspektiv tvinga stater att införa sparåtgärder, höja skatter och trycka mer pengar. Det kommer i sin tur leda till än större inkomstskillnader i västvärlden. Det enklaste sättet att hantera situationen är att trycka mer pengar. Det är även det minst tydliga sättet att skapa förmögenhetsöverföring vilket tenderar att öka tillgångspriserna. Skuld och finansiella åtaganden som är denominerade i penningvärde tvingar enbart gäldenärerna, de skuldsatta, att betala tillbaka pengar. Eftersom att det inte finns någon gräns kring hur mycket pengar som kan tryckas eller bestämt värde av desamma så är det den enklaste, om än kortsiktiga, lösningen. Det finns en stor risk att det kan påverka stabiliteten och därmed förvaring av rikedom i de tre största världsvalutorna – dollar, euro och yen. Att beslutsfattare inte lyckas uppfylla betalningsåtaganden till pensionärer är dock inte att föredra då det leder till konflikt mellan rika och fattiga över hur mycket kostnaderna ska minska och hur mycket skatterna ska höjas. Ett sådant scenario skulle sannolikt leda till att rika kapitalister flyttar till platser där inkomstgapet och konflikterna är mindre vilket skapar problem för regeringstjänstemän som förlorar stora skattebetalare och därmed behöver hitta nya skatteintäkter.


God Jul & Gott Nytt år!

Jonas Höglund
Founding Partner, Kapitalinvest

Kapitalinvest