Svenska banker i fokus

De svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea (är sedan oktober 2018 en finsk bank men med betydande verksamhet i Sverige genom bland annat en bankfilial), SEB och Swedbank, har stor lönsamhet inom svenska bolån. Finansinspektionen presenterar löpande bankernas bruttomarginal, bankernas faktiska utlåningsränta minus deras finansieringskostnad, som har ökat markant senaste åren. Vid finanskrisen år 2008 så var bruttomarginalen på bolån 0,2 procent och vid senaste notering var den 1,44 procent. En marginal på 0,2 procent ger inte något överskott efter de direkta kostnader som bankernas bolåneinstitut har och kostnaderna för kontorsrörelsen. En marginal på 1,44 procent innebär dock en hög lönsamhet. Det är inte bara bankernas marginaler som har ökat utan den samlade bolånestocken har dessutom mer än fördubblats på tio år. De svenska bankerna är tack vare bolånen lönsammare än många andra europeiska banker som inte har någon eller väldigt liten andel bolån i portföljen. Handelsbanken och Swedbank har tillsammans ca hälften av den svenska bolånemarknaden och bolånen är avgörande för bankernas vinster. Bolånen stod exempelvis för ca 60 procent av båda bankernas årsresultat förra året.

Staten och bankerna

I slutet av oktober 2008, mitt under brinnande finanskris, beslutade riksdagen att godkänna regeringens förslag om en stabilitetsfond och med stöd av lagen beslutade regeringen om ett garantiprogram för bankernas upplåning på upp till 1 500 miljarder kronor. Statens stöd till bankerna i form av lån, kapitaltillskott och garantier räddade exempelvis Swedbank från att gå i konkurs. Om inte Riksbanken och Riksgälden agerat under den djupaste krisperioden så hade inte Swedbank överlevt eftersom de inte kunde refinansiera sina lån. Krishanteringen var lyckosam och det finansiella systemet stabiliserades och gigantiska samhällsekonomiska kostnader undveks. Genom att garantera bankernas refinansiering så kunde staten återvinna förtroendet för det svenska banksystemet. Kritiken kring att skattebetalarna skulle finansiera räddningspaket till bankerna var stor. Statens bankstödsåtgärder under finanskrisen 2008 kostade dock inte svenska skattebetalare något utan resulterade istället i ett överskott till staten. Enbart garantiprogrammet generade intäkter på ca 6 miljarder kronor till statskassan tack vare de avgifter som deltagande banker betalade. Att stödinsatserna resulterade i ett överskott för staten berodde även på att bankernas problem orsakades av en likviditetskris under finanskrisen snarare än kreditförluster som var fallet under 1990-talet.

Tillsyn av de svenska bankerna

Ansvaret för att hålla det finansiella systemet stabilt delas av flera myndigheter: Finansinspektionen, Riksbanken, Riksgälden och Finansdepartementet. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av instituten. Riksbanken ska främja ett säkert och effektivt betalningssystem. Riksgälden ansvarar för att hantera eventuella banker i kris och för insättningsgarantin. Finansdepartementet ansvarar för att utarbeta lagar och förordningar som ska gälla i det finansiella systemet. Tillsammans bildar de fyra myndigheterna det finansiella stabilitetsrådet där de bl.a diskuterar frågor om finansiell stabilitet och förslag till åtgärder i en eventuell finansiell kris.

Stabila utsikter för svenska banker

Regeringen avser att införa en bankskatt på 5 miljarder kronor år 2022 och penningtvättsskandalerna har avlöst varandra vilket har påverkat aktiekurserna negativt. Trots det så bidrar stabila förhållanden och små kreditförluster till att utsikterna för den svenska banksektorn ser goda ut, enligt ratinginstitutet Moody’s. De svenska storbankerna uppfyller de nuvarande högt ställda kapitalkraven och har en stark och stabil intjäningsförmåga vilket resulterat i höga kreditbetyg. Den höga skuldsättningen bland Sveriges hushåll utgör en risk i ekonomin och för bankerna men det begränsade utbudet av bostäder och hushållens betydande finansiella tillgångar dämpar riskerna. Andelen problemlån väntas fortsättningsvis vara bland de lägsta i Europa och de låga räntorna i Sverige bidrar även till att minska risken för framtida kreditförluster.

Vänliga hälsningar,

Jonas Höglund
Founding Partner, Kapitalinvest

Kapitalinvest