Logotyp för Kapitalinvest

Vaccin mot Covid-19 i fokus

12/11/2020

Forskning och utveckling av vacciner är en utmanande och tidskrävande process. Den normala tiden från labbet till godkännande och bred användning av befolkningen tar flera år och i vissa fall över ett decennium. Den rådande globala pandemin har påskyndat processen genom historiskt kraftfull mobilisering av stora läkemedelsföretag, mindre bioteknikföretag, akademiska institutioner och myndigheter i gemensam vilja att lösa det globala problemet.

Målsättningen är att ta fram ett effektivt och säkert vaccin utan att kompromissa på kvalitet och säkerhet. Vanligtvis sker läkemedelsutvecklingsprocessen inom längre bestämda tidsintervall mellan läkemedelsföretaget och läkemedelsmyndigheten. När alla berörda parter arbetar dygnet runt för att hitta ett vaccin mot covid-19 så svarar tillsynsmyndigheterna ofta i realtid för att bidra till att prövningarna snabbt går framåt.

Vaccinet genomgår fyra kliniska faser

Innan en vaccinkandidat kan gå vidare till kliniska försök måste det bedömas vara säkert och fungera bra. Om det passerar nålsögat så ska det prövas kliniskt i fyra faser.

Fas 1 testas vaccinet på en liten grupp frivilliga försöksdeltagare.

Fas 2 studeras vaccinet på människor i aktuella målgrupper. Vanligtvis handlar det om upp till tusen personer. Forskarna tittar bl.a. på hur immunförsvaret ser ut hos enskilda personer och vilka antal doser som behövs.

Fas 3 testas vaccinet på tiotusentals individer i aktuella målgrupper och följs sedan av analyser och ytterligare säkerhetsprövningar.

Fas 4 inleds efter att vaccinet godkänts och börjat användas. Det sker kontinuerliga uppföljningar för att säkerställa att vaccinet fungerar bra och att säkerheten kvarstår.

Vaccinet rycker allt närmare

Det pågår tvåhundra vaccinprojekt globalt. Amerikanska läkemedelsbolaget Pfizer och tyska Biontech meddelade i veckan att deras vaccinkandidat, BNT162b2, uppnått en effektivitet mot covid-19 på mer än 90 procent. För drygt två månader sedan inleddes kliniska tester i en målgrupp på fler än 40 000 personer varav hälften nu har fått sin andra vaccinering och därmed uppfyller vaccinkandidaten den säkerhetsmarginal som krävs för att gå vidare. Biontech och Pfizer planerar att ansöka om ett godkännande av amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, i slutet på november. Om FDA inte ser allvarliga risker för biverkningar så väntas vaccinet godkännas i en första etapp som är riktad till högriskgrupper och framför allt sjukvårdspersonal och inleda vaccinering av dessa redan i slutet på året. Under första kvartalet 2021 väntas ett allmänt godkännande. Vaccinet har dock vissa logistiska utmaningar då det måste kylas ned till minus 70 grader och endast kan bevaras i högst fem dagar i kylskåp.

En annan vaccinkandidat är Oxford University och Astra Zenecas, AZD122. Vaccinet bygger på traditionella metoder och är, till skillnad från BNT162b2, inte beroende av lagring vid extremt låga temperaturer vilket i sin tur innebär en lägre kostnad och ett lägre pris.

Vaccin i Sverige

Sveriges vaccinsamordnare, Richard Bergström, har uppmanat Sveriges kommuner och regioner att förbereda sig för att inleda vaccineringar från början av januari 2021. Målsättningen är att tre miljoner svenskar som tillhör riskgrupperna eller arbetar inom sjukvården ska vaccineras under första halvåret 2021. Resterande del av befolkningen väntas erbjudas vaccinering under andra halvåret 2021.


Vänliga hälsningar,

Jonas Höglund, Kapitalinvest