Logotyp för Kapitalinvest

Digitala valutor i fokus

20/10/2020

Digitaliseringen har blivit en stor del av vårt liv och ändrat våra betalningsvanor. Kontanternas andel av svensk BNP har mellan åren 1953-2019 sjunkit från ca 10 procent till 1 procent och Sverige har idag troligtvis den lägsta kontantanvändningen i världen. Sveriges riksbank har inlett ett pilotprojekt för att ta fram förslag till en teknisk lösning för en digital krona, s.k. e-krona. En introduktion av en digital krona har, enligt Riksbanken, inte syftet att ersätta sedlar utan snarare komplettera desamma och göra det enklare att genomföra betalningar. Den tekniska lösningen baseras på Distribuerad Ledger Technology (DLT), ofta kallad blockkedjeteknologi. Målsättningen med pilotprojektet är att i en isolerad testmiljö skapa en digital krona som uppfyller kritiska krav gällande säkerhet och prestanda. E-kronan är tänkt att distribueras av deltagare i ett e-kronanätverk, exempelvis banker. Lösningen baseras på digitala tokens, e-kronor, som är portabla och som varken kan kopieras eller förfalskas.


Digitala valutor skiljer sig från kryptovalutor

En digital e-krona är inte detsamma som en kryptovaluta. Den stora skillnaden är, enligt Riksbanken, att kryptovalutor saknar officiell utgivare och inte fungerar som ett vanligt betalningsmedel. Den tekniska plattformen som ligger till grund för e-kronalösningen är baserad på en plattform som endast är tillgänglig för av Riksbanken godkända deltagare. Vidare är prissättningen i kryptovalutor mer volatil då de bl.a. saknar uppbackning av en centralbank.


Nya betaltjänster hotar kronan

Libra, som är ett Facebook-lett konsortium av företag aktiva inom finans, IT och sociala medier, är ett exempel på potentiell betalmedelskonkurrent till den svenska kronan. Det finns, enligt Riksbanken, en risk att den svenska kronan i framtiden inte längre ses som det primära valutaalternativet för att genomföra betalningar i Sverige. Om en e-krona inte lanseras så skulle det i förlängningen kunna innebära att Riksbanken förlorar möjligheten att bedriva en egen penningpolitik och försörja bankerna med likviditet i krissituationer. Det skulle även göra det svårare för Riksbanken att behålla kronans värde.


Europeiska centralbanken vill lansera en digital euro

Den europeiska centralbanken, ECB, är centralbank för de 19 länder i Europeiska unionen som antagit euron. De ger ut valutan på två sätt, dels genom att utfärda sedlar och genom elektroniska insättningar till banker och andra finansiella institutioner. En eventuell introduktion av en digital euro har, enligt ECB, inte syftet att ersätta sedlar utan snarare komplettera desamma och göra det enklare att genomföra betalningar.


Risker vid utfärdande av digitala valutor

Centralbanker så som ECB står inför en rad risker vid eventuell framtida utfärdande av digital valuta. IT-infrastrukturen måste vara stabil och mycket motståndskraftig mot cyberattacker. En eventuell cyberattack mot exempelvis digital euro skulle bl.a. begränsa användarantalet, påverka dataintegriteten och medborgarnas förtroende skulle minska vilket i sin tur skulle påverka valutavärderingen. Digitala valutor måste ha en enormt hög säkerhetsnivå för att skydda det finansiella ekosystemet från cyberattacker. Om en cyberattack ändå skulle inträffa så måste återhämtningstiden vara kort och dataintegriteten skyddas.  

Varken ECB eller Riksbanken har fattat något formellt beslut om att ge ut digital euro respektive e-krona. Ett sådant beslut kräver lagstöd och politisk förankring. Vidare behöver EUs direktiv om elektroniska pengar, där medlemsstaterna ska erkänna centralbanker rätten att ge ut elektroniska pengar som allmänheten kan använda, tas i beaktning.  


Vänliga hälsningar,

Jonas Höglund, Kapitalinvest