Helikopterpengar i fokus

Den amerikanske ekonomen Milton Friedman myntade begreppet helikopterpengar år 1969 som innebär att staten ger kontanter till alla eller delar av medborgarna i landet för att öka köpkraften, stimulera konsumtionen och därmed mildra negativa effekter under ekonomiska kriser. Helikopterpengar har införts i bl.a. USA där många människor står utan försäkring och tillgång till fri sjukvård. Behovet i USA är på sina håll enormt stort då många amerikaner saknar buffertsparande och lever från lön till lön. Om eller när de blir arbetslösa så har de inte möjlighet att betala sina räkningar.
‍
Hur finansieras helikopterpengar?

‍
Helikopterpengar är en finanspolitisk åtgärd som innebär att centralbanker trycker nya pengar som via staten delas ut i samhället utan någon motprestation i syfte att öka köpkraften och få konsumtionen att stiga. Helikoptertransaktionen kan verkställas genom att statens konto krediteras direkt eller ger ut nya obligationer som köps direkt av centralbanken med evig löptid och utan räntekostnad. Den utökade monetära basen, expansion i penningmängden, ökar sannolikheten för inflation vilket många länder efterlyser. Staten kan bl.a. dela ut de nyskapade pengarna genom insättning av pengar på hushållens bankkonto, skattesänkning eller konsumtionscheckar.

I Sverige har fokus hittills varit på åtgärder riktade till företag för att de förhoppningsvis ska kunna överleva coronakrisen. Dessa åtgärder kommer att resultera i offentliga underskott och ökad statsskuld. Sverige har för närvarande en offentlig skuld i förhållande till BNP på ca 36 procent. Det är relativt lågt i jämförelse med exempelvis USA:s 106 procent och Italiens 130 procent. De offentliga finanserna i Sverige kommer att försämras i takt med lägre skatteintäkter och större utgifter i form av stödpaket till företag och andra finanspolitiska stimulanser. Sverige har ett relativt bra manöverutrymme jämfört med många andra länder och har möjlighet att hantera stora budgetunderskott under flera år och öka skuldkvoten för att stävja coronakrisen. Om Sveriges BNP hypotetiskt faller med 10 procent så ökar, allt annat lika, skuldkvoten med 10 procent vilket skulle resultera i en skuld i förhållande till BNP på 46 procent. I takt med att ekonomiernas BNP faller och de offentliga finanserna försämras så ökar dock risken att långivarna begär högre ränta, kräver högre avkastning, för att kompensera för en högre kreditrisk. Det skulle kunna leda till högre räntor på statsskulden.  

Risker med helikopterpengar

‍
En av de främsta riskerna med helikopterpengar är att de kan leda till en betydande devalvering av valutan. I takt med att man trycker mer pengar så ökar utbudet vilket kan minska intresset för att köpa den inhemska valutan då sannolikheten ökar att den faller i värde. Om helikopterpengar delas ut i för stora belopp och för frekvent så finns det en risk att det leder till hyperinflation liknande det som skedde i Tyskland efter första världskriget.

Fokuserad insats av helikopterpengar

‍
Hushåll med sämre ekonomiska förutsättningar har normalt en högre konsumtionsbenägenhet. Helikopterpengar bör ske med riktad insats till den gruppen för att få störst genomslag ur ett tillväxtperspektiv och företrädesvis i form av konsumtionscheckar med tidsgräns, bäst före datum, för användning för att kunna lyfta konsumtionen och tillväxten. Riktade helikoptersläpp kan öka konsumtionen och den ekonomiska tillväxten mer effektivt än kvantitativa lättnader eftersom det ökar efterfrågan på varor och tjänster omedelbart. En generell direkt penningöverföring till alla hushåll skulle dock antagligen ha en låg verkningsgrad för tillväxten då pengarna till stor del skulle gå till ränte- och aktiesparande alternativt amorteringar på skulder istället för konsumtion. Riktade helikopterpengar är ett bra alternativ som kan bidra till att undvika att världsekonomin halkar in i en depression.

Vänliga hälsningar,

Jonas Ljung
VD, Kapitalinvest

‍

På Kapitalinvest sätter vi kunden i fokus, läs mer om Private Banking och våra övriga tjänster.